Mörker

Jag hade nästan glömt
hur det känns
att sitta nedbäddad
bland Plejaderna
i Karlavagnen,
med Orions bälte
om midjan,
med Fiskarna simmande
runt mig.

Nästan.
Nu minns jag
igen.

Döden

- Jag somnar inte förrän tolv, säger hon och tittar allvarligt på mig.
- Varför inte? frågar jag. Vad tänker du på?
- På döden.
- På döden? Det måste ju finnas andra saker som du kan tänka på innan du somnar. Vad tänker du om döden?
- Att hela min familj är på en äng. Sen kommer djävulen och tar oss.

Ja, sjuåringar tänker på döden. Fast då är nog oftast inte djävulen inblandad. Själv minns jag inte ens vad jag tänkte innan jag somnade när jag var sju.

Planeterna

Jag såg häromdagen att Kungliga Filharmonikerna skall spela Holsts "Planterna" i konserthuset. Jag lyssnade Holst och Haydn år 2003 när jag var i Stockholm "på riktigt" för andra gången i mitt liv. Då lät det såhär:

Vi s
sp
spr
spri
sprin
spring
springe
springer
för
att hinna i tid
till Haydn
och Holst
och Holsts planeter.

Vi kommer för sent
men
cellosolisten väntar
för
Haydn
har lagt in
en paus
redan innan
konserten har börjat.

Resan kan börja.
Vi reser till
Merkurius
Venus
Jupiter.
Vi cirkulerar kring samma sol;
samma klanger.
Vi åker kana
på samma ringar;
Jupiters!

C
cr
cre
cres
cresc
cresce
crescen
crescendo.

Cymbalskräll.

Och sedan
nästan obemärkt
är vi tillbaka
där vi slutade;
resan är över.
Vi har landat
och gör oss beredda
beredda på att plocka fram passen
för att återigen
komma över gränsen
till Verkligheten.

Den ensamme lille organisten
m
mi
mik
mikr
mikro
mikroo
mikroor
mikroorg
mikroorga
mikroorgan
mikroorgani
mikroorganis
mikroorganist
mikroorganiste
mikroorganisten
samlar sorgset ihop sina notblad
och
lämnar obemärkt sin plats i himlavalvet.

Tour de Fridhemsplan

En man på cykel
med bockstyre.

Kavajen fladdrar
bakom ryggen.

Sportigt framåtlutad.

Rumpstrecket tänjer
på aerodynamikens lagar.

Solsken

En plats i solen
bland vitsipppor och vintergäck:
jag har allt jag kan begära.

Maskning

Daggmaskarna har
kappmaskning
på den blöta asfalten.

Får fart i backen
utanför
hotell Formel 1.

Sladdar lite
i
chikanen mot Filvägen.

Jag
stannar upp
stannar till
hejar på
hejar till
innan jag
måste gå
vidare.

Utveckling

Jag antar att om man börjar gråta av en historia som berättas, så är det en stark historia. Kanske historien handlar om en man som ville gå på universitet men som inte fick det på grund av sitt ursprung. Som inte ens fick gå i grundskolan. Historien om en man som har fått kämpa. Och som fortfarande kämpar.

Vissa dagar förstår jag mitt jobb bättre.